Islandshästen
Karaktäristiskt för rasen är individer som är modiga, starka, uthålliga, intelligenta, nyfikna och lugna.
Idag använder man hästarna väldigt brett i allt från turridning i lätt eller svår terräng, som tävlingshästar inom gångartsgrenar eller mer fartfyllda grenar. Flera individer kan utveckla en god hoppteknik och de kan utbildas inom klassisk dressyr. Vanligast är dock att man har hästen som en familjemedlem och en ridhäst till hela familjen. De flesta Islandshästar har en förmåga att anpassa sig efter ryttaren vilket gör att den yngsta i familjen kan ha lika roligt med samma häst som en vuxen. Ofta hör man hur en häst med mycket vilja och stark karaktär kan vara komplicerad även för den mest erfarna ryttare och hur samma häst blir som trollbunden, lydig och lugn när den bär ett litet barn på sin rygg.
Att Islandshästen har fyra eller fem gångarter gör rasen extra intressant. Förutom skritt, trav och galopp har de allra flesta individer tölt och vissa även pass. Man delar in hästarna i fyrgångare eller femgångare utifrån om de har pass eller inte. Gångarten tölt är Islandshästens specialitet. Det är en mjuk och smidig gångart som de allra flesta ryttare tycker om att rida. Tölten kan ridas i alla hastigheter, från en mjuk, lugn och samlad tölt upp till en hastighet där den kan hålla jämna steg med en galopperande häst. En bra tölthäst är taktsäker och smidig med höga frambensrörelser, den är bärig och välrest med en stolt och stilig utstrålning.
De individer som har passgenen och är femgångare har “den femte växeln”, en tvåtaktig gång med svävmoment där samma sidas fram och bakben flyttas samtidigt. Flygande pass går mycket snabbt och speedpass används som tävlingsgren på kortare sträckor om 100-250m. Man kan även tävla i showpass.
Då rasen genom sitt ursprung på Island har fått anpassa sig till att leva utomhus i ett kallt klimat och med begränsning av foder stora delar av året är den något mer tålig för väderlek än andra raser. Även den tjocka pälsen hjälper till att isolera kroppen för kyliga vindar och regn. I Sverige har man Islandshästarna både utomhus på lösdrift och i stall, det sätt som passar bäst för respektive individ och dess ägare.
Det officiella avelsmålet för islandshästar är att föda upp en frisk, fertil och hållbar ridhäst, som är robust men ändå elegant. En mångsidig häst med fem gångarter. Storleken på Islandshästen varierar. En felaktig uppfattning som finns är att hästarna är mycket mindre än de egentligen är, att de skulle vara mer som en shetlandsponny i mankhöjd. Den genomsnittliga storleken på hästar som avelsvisas är runt 140cm, och en mankhöjd mellan 130-150cm är det som förekommer mest. Rasens färger är bland de mest variationsrika i världen med sina 40 färger och upp till 100 varianter. Vanligaste färgerna är fux och svart och den mest sällsynta färgen är konstantskimmel.