Sápmi

Samerna bor i fyra länder: Ryssland, Finland, Norge och Sverige. Detta stora landområde kallas för Sápmi. Sápmi breder ut sig över hela den norra delen av Nordkalotten, från ryska Kolahalvön i öster till Dalarna i söder. Sápmi som begrepp innefattar både landet Sápmi och folket samerna.

Det samiska språket har flera varieteter, varav nordsamiska har flest talare. Samiska är ett finsk-ugriskt språk. Långt ifrån alla samer kan tala samiska idag.

Läs mer på samer.se 

Djur

Renen
Renen är central i det samiska samhället och en riktig överlevare i arktiskt klimat. Den lever på olika lavar och många olika gröna växtarter. Vajorna (renkorna) har också horn och behåller sina horn över vintern för att kunna mota bort hornlösa tjurar från betesgroparna. Tjurarna fäller hornen i november efter brunsten. Renens hårstrån är ihåliga vilket medför en god isolering. Allt från renen tas tillvara till mat och duodji.

Älgen
Älgen har alltid varit ett viktigt jaktbyte för samerna, det kan man också se på gamla hällristningar. Jakten är en viktig del av levebrödet för de samer som lever i de traditionella näringarna. Älgen lever under vintern i stor del på kvistar och bark.

Rovdjur
Varg, järv, lo, björn och kungsörn är de fem stora rovdjuren som tar renar. Järv och lo är de rovdjur som orsakar de största rovdjursförlusterna. Beroende på var i Sápmi du är så är det olika vilka av rovdjuren som är vanligast.

Smådjur
I Sápmi finns diverse mindre djur såsom hare, räv, olika fåglar mfl.

Mat

Traditionell samisk mat är kött och fisk kompletterat med örter och bär. Salt och mjöl köpte man och bakade bröd. Fisk och kött åts färsk, saltades, röktes, torkades eller konserverades på annat sätt. Den samiska mathållningen ser fortfarande likadan ut, men med nya maträtter med influenser utifrån. Ren- och älgkött, röding och sik samt hjortron, blåbär, lingon, kvanne, fjällsyra är vanligt i samisk mathållning. Kaffeost gjordes av renmjölk, senare också av mjölk från ko och get. Mycket spännande sker idag i utvecklandet av samisk mat.

Duodji

Duodji är slöjd och hantverk, både mjuk- och hårdslöjd och har ett stort symbolvärde för den samiska identiteten och en viktig kulturbärare. Duodji är viktig i det samiska samhället som näring och binäring. Beroende på varifrån i Sápmi du kommer ifrån ser klädedräkten och slöjden olika ut, man kan se varifrån någon kommer. Man använder bra skinn, päls, senor, garn, tyg, tenn, silver, rötter i skapandet, både det traditionella och mer nyskapande. Klädedräkten kan vara traditionell, men också mer nyskapande med den traditionella klädedräkten som grund.

Åtta årstider

Förr har samerna haft en egen kalender med fler månader och kalendern var gjort i trä eller horn. Man har också delat in året i ett sommarhalvår och ett vinterhalvår. Då variationerna i Sápmi är så stora under året har det varit behov av att dela upp året i fler årstider, vilka är följande åtta:

Giđđadálvi - vårvinter
Giđđa -vår
Giđđageassi - vårsommar
Geassi - sommar
Čakčageassi - höstsommar
Čakča - höst
Čakčadálvi - höstvinter
Dálvi - vinter